I Hökens ateljé

van gogh höken två

I konstnären Sven-Arne ”Höken” Hökenströms hem befinner man sig i litteraturen, filmens och musikens värld.
– Ni måste lyssna på den här…
I nästa stund hör vi tonerna av Cliff Richard, en av Hökens många favoriter.
Han bor i Norrtälje i Roslagen där han har  sin ateljé  med utsikt över kanalen , som kantas av gamla trähus och pittoreska gränder.

Höken har alltid hämtat inspiration från film, musik och litteratur. Sin första oljemålning gjorde han som 17-åring av poeten Bob Dylan.
I ateljén, förutom alla målningar, ligger travar av DVD -filmer, allt från Psycho, till Sea of Love, Timmarna, Fåglarna… Både hyllor och bord är fulla av böcker och CD-skivor.
Som Sveriges förste graffitimålare förde Höken in graffitin som konstform i Sverige, och år 1987 hade han som upppgift att leda olika projekt för unga på landets första graffitiskola.

Idag är han en etablerad konstnär och fortfarande finns kärleken till de starka färgerna kvar. Hans tavlor är ofta surrealistiska och som han själv uttrycker det:
– De är som  verkligheten i form av en saga.

Det är alltid spännande att vara i hans ateljé: här upptäcker man alltid nya saker.
Höken är en produktiv konstnär. Han visar en bok om Frida Kahlo, en utställning han håller på att förbereda. När han inte målar sina egna tavlor undervisar han unga i måleri i Frälsningsarméns regi. Han arbetar också som bildlärare på olika skolor i Norrtälje.

– De unga har en sådan kapacitet, säger han. Den måste samhället ta till vara på.

Skönheten, sårbarheten, utsattheten, något  han fångar i sina målningar: Virginia Woolf, Nelly Sachs, Marilyn Monroe, Hank Williams, för att nämna några. Människans skörhet är han även lyhörd för i vardagen. I en artikel för tidskriften Trots Allt på 90-talet, jämförde jag honom med regissören Paul Mazursky som bland annat gjorde filmen Stormen. Han  flyttade från Los Angeles till New York för att han saknade T-banan: det är ju där man ser människor och får inspiration. Det är också på T- banan Höken och jag har stött på varandra under åren. Och ofta har det  inte bara varit en slump utan någon mening. Som den gången vid Midsommarkransen i södra Stockholm: jag var på väg till min bror Stefans lägenhet. Dagen innan hade Stefan hastigt gått bort, och jag gick som i en dvala. Där vid stationen möter jag Höken som lyfter upp mig i sin famn, och ingjuter styrka, kraft och mod.
Några år sedan möts vi igen, på T-banan mot Skogskyrkogården.  Denna gång är Höken på väg till sin brors begravning…

 

Som konstnär har han  utsmyckat kyrkor och synagoger. Han har  sin konst runt om i världen. Bland annat i byn Ramle utanför Jerusalem i The Open House,  en mötesplats för araber och judar. I sommar är han  aktuell med  utställningar, i Norrtälje och i Stockholm, samt  i Portugal och St: Ives i Cornwall i England.Det är  spännande att vara med i olika sammanhang, menar han.
-Det krävs disciplin att måla och jag är inne i min ateljé varje dag. Hit kommer människor in spontant, för en kort pratstund, en fika och för att titta på konst. Norrtälje passar mig, det är en härlig sommarstad och lagom stor att finnas i…

En reaktion till “I Hökens ateljé

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s